furudalskan.blogg.se

Värme.

Kategori: Allmänt

 
I skrivande stund sitter jag bekvämt i läsfåtöljen alldeles bredvid ett av de stora fönstren i vardagsrummet och tittar på alla pelargoner som badar i solsken. Jag skulle kunna sitta här hur länge som helst och bara titta på dem. På hur solen nästan gör deras blad genomskinliga. Jag älskar växter och att bara sitta här och finnas är lycka för mig. Den bästa sortens terapi. Att det dyker upp en katt ibland och vill bli kelad med gör inte heller något. Pensionären Tess av rasen Hermelinkanin springer fram och tillbaka på sina mattor utanför buren och sticker ut en snabbvända på altanen för att titta på utsikten eller gnaga på tallgrenen som finns där för henne och det fyller mig också med en känsla av lycka. Att se henne så pigg trots sina 8 år. Att se vad våren och solen även gör för henne.
 
Sen sist jag skrev har det hunnit hända en hel del. Jag har haft min kusin, som i ärlighetens namn är mer som en syster, på besök. Vi har snackat en massa, ätit gott och bara funnits i vår egna lilla bubbla där tiden typ står stilla. Det spelar ingen roll hur mycket tid som går mellan att vi ses för när vi väl gör det igen tar vi bara upp tråden där vi sist lämnade den. Relationen med henne är en av de där som man inte får så många av genom livet och jag är så tacksam för henne. Vi kan prata om precis vad som helst och vi är så lika i hur vi tänker och vad vi tycker. Jag skulle nog t.o.m våga mig på att kalla henne för själsfrände. Hon betyder så oerhört mycket för mig.
 
Annars har jag och min sambo B vart till Uppsala och hotellat lite. Han väntar på en operationstid till akademiska och vi åkte dit för att han skulle lämna lite prover och sånt. Jag gillar Uppsala. Tycker att för att vara en storstad så är den väldigt mysig. Det är fina gamla byggnader och kullerstensgatorna är ju så vackra.
 
Pratade med en läkare för ungefär en vecka sen nu och fick som jag hoppades öka på medicinen lite för att se om det kan hjälpa att göra mig mer jämn igen. Grundproblemet är ju fortfarande kvar och hade jag inte haft medicinen så vet jag inte om jag hade funkat alls.. Jag vet ju inte vad problemet är riktigt. Om det är stress eller om det är utmattning. Det är så svårt. Och då blir det ju svårt att veta vad jag ska göra åt det också.
 
Annars har våren kommit på allvar som det känns. Jag är än mer sugen på att börja ordna upp i trädgården och förbereda för tomat, paprika och gurkplantorna att så småning om få flytta ut i pallkragarna. Kanske att vi börjar ordna lite i morgon då vi båda är lediga. Sen har jag anmält mig intresserad av att köpa ett gäng vaktlar av en granne så vi ska i dagarna beställa hem en rastgård till dem som de ska få bo i. Det ska bli så roligt! Jag har längtat så mycket efter det här! Det känns som att det äntligen kan börja hända lite saker här på gården som kan ta oss framåt. Djur är ju min grej och då det inte riktigt är läge att skaffa höns än (pga inget hönshus) så känns vaktlar som det näst bästa. De kräver inte lika mycket som vanliga höns och vi har börjat grunna lite på att göra ett hus till dem av pallkragar där vi kan hänga in en värmelampa på vintern för att de ska kunna värma sig om de behöver. Jag är så taggad på det här!
Sen finns det ju en massa saker som vi skulle behöva börja ordna på vårt hus, men det får ta den tid det tar. Jag vill inte känna mig stressad över sådana saker.
 
På återseende!
Kommentera inlägget här: